På strandängen vid Viskan (som syntes i förra inlägget) gick ett gäng kvigor...och oj vad de var nyfikna när jag kom förbi! Hela drösen kom och trängdes vid staketet och passade samtidigt på att nafsa lite gräs från vägkanten...för hur är det nu "gräset är alltid grönare på andra sidan". Nja, det kanske vi vill tro men det gäller nog bara att sköta om sitt eget gräs så att det är lika grönt, eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar